Årets vasaloppsuppladdning liknar de flesta föregående års. Bra tillgång till spår och perfekt känsla i kroppen två veckor innan start. Detta vet vår vän förkylningsviruset, som med ett atomurs precision knackar till i hals och näsrot strax innan det är dags..

I år kom eländet den 22e februari, och idag verkar det som att jag tvingat ur det mesta ur kroppen. Hade tänkt köra ett pass på onsdag, vi får väl se hur det blir med det..

Målsättningen är något reviderad, tidigare hoppades jag på en tid under 8h, nu är jag nog glad om det stannar under 9.

Nästa år blir det Hellnerklass!

Tidigare har jag testat om borelia funkar innan Lidingö, iår provar jag med rejäl stukning:

Ännu en förkylning. Vad f*n är det som händer? Varvet går åt helvete :(

Andra bloggar om: Göteborgsvarvet

Om fyra veckor är det dags för götlaborgsvarvet igen.. I år är jag synnerligen otränad, detta främst pga ett flertal förkylningar från januari till dags dato. Senaste förkylningen är för tillfället på väg ut ur kroppen, imorgon skall jag eventuellt kuta runt några kilometer för att se hur det känns. Senast jag sprang var för ungefär tio dagar sedan.

Men planen är att medelst 4-5 pass i veckan få upp konditionen och farten såpass så att jag kan ta mig runt med en kilomtertid någonstans strax under fem minuter. Under har ju skett förr, så varför inte i år igen?

Nästa år skall jag vara vältränad och frisk inför varvet. You bet.

Igår sprang jag runt Lidingöloppet på måttliga 2.54, en bra bit efter mitt mål som var att komma under 2.40. Men med tanke på att jag bara tränat löpning fyra gånger i september, så får väl en målgång under tre timmar vara klart godkänd ändå. Borelia och förkylningar satte krokben på det mesta av uppladdning. Satte väl varje mil på lite mer än 57 minuter, utförligt diagram kommer ”inom kort”. Den enda missen var väl Aftonbladet som fick mig att glömma av att klicka lap på klockan.

Idag har jag odlat mina skavsår under fotvalven, det är en härlig känsla att springa tre mil med flång nya dojjor. Smart? NOT!

Gossen ser på bilar, han vill gärna se avsnitten med traktorerna om o om o om o om o om o om o om o om o om o om o om o om……

Nu är det slutgiltigen bevisat, jag är sjuk.

Fint exempel på boreliaring strax över höger knä.

Perfekt uppladdning inför Lidingö. Not.

Andra bloggar om: Borelia

Idag löptränade jag med gossen sovandes i löpvagnen. Inget ont med det, däremot genialt korkat att springa utan strumpor i mina asics. Resultat blev som väntat några gedigna blåsor på fötterna.

Puckat?

 Loading ...

En kort liten summering av årets Vätternrunda såhär efter Turkiets makalösa vändning mot Tjeckerna..

I år hade jag tränat hela 7 mil innan Vättern, och detta förra veckan då jag cyklade till och från jobbet. Så jag fick två st pass a 3.5 mil. En bra början med andra ord..

Planen var att köra lugnt ner till Jönköping för att sedan försöka hålla samma tempo eller trycka till lite hårdare. Med en totaltid på 12.37 (ungefär), så är detta ett stort fall framåt jämfört med förra årets kollaps på 15 timmar blankt. Rekordåret 2005, 11.45, var inte så långt borta ändå. Funderar grovt på att satsa lite inför nästa års runda, då kanske jag kan få upp farten och klocka in på runt 10 timmar? Borde ju inte vara omöjligt.

Som vanligt var de två sista milen snabbast. Därav min idé om att krypa ner mot 10, eftersom jag bevisligen maskat de övriga 28 milen då jag har krafter kvar efter Medevi.

Data:

Tid rullandes : 11.39:07
Tid fikandes alt pudra näsan : 56:50
Total tid: 12.35:57 (cirka)

Medelhastighet utan hänsyn till fikapaus : 26,0
Medelhastighet total: 24,0
Max hastighet: 51,6

Max hjärtslag: 177bpm
Medel hjärtslag: 141bpm (fika medräknat)
Förbrukning: 11317cal

Till sist, lite grafik:

Min egna GPS-plot av vätternrundan

Andra bloggar om: Vätternrundan

I år var jag återigen på fel sida av 1.40 på göteborgsvarvet. Att det skall vara så förbannat svårt att komma under den här för mig retliga gränsen? Endast en gång på typ 11 försök har landat under 1.40, i övrigt har det mest blivit 1-2 minuter över den så kallade gränsen.

Minns den gamla goda tiden i mitten av nittiotalet, detta innan jag börjat med varvet, då jag lätt knatade runt 15 km på 65 minuter. Med det tempot hade 1.40 varit den övre skamgränsen.

Å andra sidan skall jag väl vara nöjd med min tid, träningsdosen inför årets lopp har varit på tok för låg. Det är först de tre senaste veckorna som jag haft ett relativt ok tempo vid träning, och då snackar vi strax över 5-minuterstempo på 11-15km slingor, där jag kanske avslutat med att gå ner på 4.30-4.20 de två sista kilometrarna.

Nä, jag har sagt det tidigare och säger det igen: Träning, träning och träning.

Under 1.40 nästa år?

Bjuder även på en bild, det hör väl till. Klicka för elefantstorlek.

Lite statistik (som bild, programvaran från Garmin lämnar en del att önska, och jag är för trött för att fixa till detta via annan programvara, manuellt arbete eller outsourcing)

Andra bloggar om: Göteborgsvarvet

Körde ett pass på lite mer än 11km igår. Större delen var kilometertempot runt 5.20, men de sista drog jag iväg på 4.30 och absolut sista kilometern på 4.04. Kändes hur bra som helst att släppa loss och bara SPRINGA. Det var många månvarv sedan som jag hade den känslan i benen. Hursomhelst, på lördag strax efter kl 14 vet vi om detta var temporärt eller bestående.

Idag har jag klippt gräs och konstaterat vattenläcka i krypgrunden. Dags att handla en kulventil så att jag kan stänga av vattnet till friggeboden tills ledningen dit är reparerad. Har nog fortfarande spindelväv i håret..

Imorgon blir det lite innebandyträning, och sedan rullar jag tummarna tills startskottet ljuder över nejden. Skall iofs jobba, men det är inte så krävande för benen då jag främst kommer att sitta och installera mjukvara så det står härliga till.

Nu natt.

Andra bloggar om: Göteborgsvarvet